Uppsala kulturskolas fördjupningslinje i teater
En kurs för dig som är 16–20 år, har erfarenhet av scenkonst och vill fördjupa och utveckla ditt skådespeleri.
Kursen löper över två år och du bör vara beredd att satsa helhjärtat på teater under den tiden.
Undervisningen fördelas på en till två lektioner i veckan (cirka tre timmar i veckan). Repetitioner kan även komma att läggas på helger, samt ibland andra dagar i veckan än den ordinarie lektionen.
Vi arbetar med grundläggande drama och teaterträning, där improvisation, berättarteknik, textanalys, kropp, rörelse och röst tar en stor plats. Vi arbetar växelvis med större och mindre produktioner där vi möter publik. Läsåret 25/26 arbetar vi med en större produktion.
Uttagning sker via inträdesprov. Provet består av en kortare förberedd scen, som du hittar här nedan och övar in i förväg, några teaterövningar och ett samtal. Kursen vänder sig till elever i gymnasiet och upp till 20 år.
Sista ansökningsdag: 23 mars 2025. OBS! Ansökan för höstterminen 2025 har ännu inte öppnat.
Audition: 25 mars 2025 kl. 18.00–20.00
Monologer till inträdesprov för höstterminen 2025
Välj en av monolgerna och öva in den inför audition.
Ur "Först föds man ju" av Line Knutzon
Såja, lilla Nymse... såja... du ska inte dö... det är bara för att... min goda... väninna... att först föds man ju. Tusen trådar virar in sig i ens liv – oundvikliga trådar, så är det. Och när man sen blir vuxen och möter andra människor, som också har tusen trådar var och en, så... Kommer du dom för nära – börjar trådarna trassla ihop sig... Och dom är långa sådana där trådar. En gång kände jag en som tog på sig kappan medan hon sa saker till mig – så att jag darrade av glädje i hela kroppen – ljuvliga saker, Nymse. Sen gick hon sin väg – ända upp till Nordpolen, och du kan faktiskt se, särskilt tidigt om morgonen i klart väder, att hennes trådar fortfarande hänger kvar i mina. Jag har försökt såga av dom – men det kan man inte. Det finns trådar till alla människor, till och med upp till himlen – upp till dom döda... Det är därför du ibland kan få den där underliga känslan av att inte kunna närma dig en människa, man får inte gå in i hennes hus – det är trådarna, Nymse – trådarna som hindrar... Och jag har trådar – överallt – helt ihoptrasslat är det, det är därför man inte alltid kan komma mig nära. Bara hon, som av en ren tillfällighet hittar vägen, hon som hoppar över, går till höger, lyfter armen på det rätta stället, säger godnatt och nickar i rätt ögonblick, hon kan nå mig. Och inte nog med det: jag ska också av en händelse göra samma sak – hitta vägen in till henne, igenom alla hennes trådar. Kan man det – då har man verkligen mött varandra... så är det Nymse – tillfälligheter och trådar alltihop.
Ur ”Arne Anka” av Charlie Christensen
NU vet jag.
NU har jag det.
Vad Einsteins relativitetsteori egentligen går ut på.
Nu vet jag varför Jupiter är närmare solen än Pluto.
Att ordet galax egentligen betyder mjölk på grekiska.
Varför bussarna till Akalla har de avgångstider de har.
Allting hänger ihop.
Det finns en helhet, både fysiskt och geografiskt.
Tiden är ett tankefel och Herakleitos hade fel.
Han sa att man inte kunde stiga ner i samma flod två gånger, men det är samma flod hela tiden.
Allt sker samtidigt, framtiden, forntiden nutiden.
Den tid det tar för mig att säga detta är samtidigt beviset på att det redan är sagt, fattar ni? Det sitter i hjärnan, Palme blev skjuten samma dag som Julius Caesar satte eld på biblioteket i Alexandria.
Jesus lever, Muhammed lever.
Yngve Stor, Sune Mangs, Albert Engström. Mera sprit.